En livlig veckoövergång

Publicerat: 2014-04-21 | 23:05:15 i Livet
Träffade Izza igen igår/idag! Vi åt en massa skit (som vanligt), kollade på Flapjack (som vanligt), hade sönder några glowsticks och gjorde en stjärnhimmel i handfatet, och hon gjorde den mest absurda Sim jag någonsin sett. Damn.
 
Hon heter Röditott Barrelid!
 
Jag gjorde också en, som heter Frischfvir Darrebarre.
 
 
Och Izza hade på sig mina killer rabbit-tofflor (som vanligt).
Fick en fin bild på det faktiskt.
 
Sen provade jag Concerta, vi åt pasta till frukost, och hon köpte en gul, för övrigt ascool, Snobben-klocka i en varuautomat på ICA till mig (som inte funkar, men det skiter jag i).
Också lärde jag mig (mer eller mindre) att göra rökringar.
Ja, det var väl allt. Det var jättekul.
Kortfattat inlägg, men jag är seg.
 
Du simmar i en jättedeg!
 
^ 10 pluspoäng till den som fattar ovanstående referens. 💋

Hunger!

Publicerat: 2014-04-18 | 17:01:00 i Livet
Har köpt 2 st. såna här. De hade någon kampanj på Topformula, 2 för 1. Blev lite sugen, hehu.
 
På tal om hunger så är jag skithungig,
men då uppstår en ypperst klurig fråga.
Ska jag äta pasta med någon sås? Kycklingsås kanske? Eller nudlar med bacon i? Eller chips med ramslöksdipp? Wokgrönsaker? Skaldjurssoppa direkt från frysen? Lökringar, också direkt från frysen? Potatisstuvning med dill? Burksoppa? Macka med skagenröra? Hallonkräm med mjölk? Något med ägg?
 
Jag hatar när man just har handlat och har allt man kan tänka sig, också vill man bara äta upp alltihop på en gång.
Hashtag firstworldproblems.

Dåligt samvete

Publicerat: 2014-04-17 | 17:27:00 i Livet
Jag mår lite (kanske mer än lite) dåligt pga. alla kostnader jag drar över mig som snarare faller på mina föräldrar.
 
Jag hoppar av gymnasiet (som iochförsig inte kostar något, men mamma la ner pengar på att jag och min syster skulle kunna flytta till stan = närmare skolan)
för att börja på folkhögskola (som ligger långt från stan, och förmodligen närmare till där vi bodde förut)
där det kostar närmare 5,000 i månaden att bo på internatet (visst får jag ett flertal bidrag, men mor och pappa måste ändå chippa in med minst varsin tusenlapp varje månad).
För att gå utbildningen som jag försöker komma in på måste man ha körkort (15,000 som det är pappas tur att betala då mor betalade min systers körkort),
och eftersom min diabetes har påverkat min syn så finns det risk att jag måste använda glasögon när jag kör (ingen aning om vad det kostar, men det blir väl minst 2,000 gissar jag).
Dessutom ingår endast frukost och lunch på vardagar i kostnaden för internatboende. Man får betala separat för mat på helger (gå och köpa det själv och ha i rummet), samt kaffe och allt annat man kan tänkas vilja ha.
Sen insisterar mor på att man måste ha någon sorts fickpengar också, för att betala eventuell bio, fredagsmys, smink och sånt där som man skulle kunna leva utan. Okej, inte smink kanske. Det är faktiskt en nödvändighet. You have no idea hur jag egentligen ser ut. Det är distraherande uppseendeväckande och kan påverka studierna både för mig och för andra.
Vidare måste man köpa diverse kurslitteratur och om klassen drar iväg på någon Stockholmsresa eller liknande så betalar man sin egen mat även där.
 
 
Plus minus någon tusenlapp här och där.
Varav 6,000 ska betalas varje månad i 2-3 år, minus sommarlov etc.
 
Sen tänker jag också på att den här utbildningen kanske inte spelar någon som helst roll i min framtid. Jag kanske skiter i film fullständigt redan något år efter examen och blir kurator istället. Då har mor och pappa kastat jävligt mycket pengar i sjön, och min titel som familjens skamfläck gör sig än mer påmind och sanningsenlig.
 
Jag kan inte heller skaffa ett jobb och betala allt det här på egen hand, då jag för det första kommer vara upptagen med studierna, för det andra inte har någon utbildning, så vem skulle vilja anlita mig, och för det tredje finner det svårt nog bara att vakna på morgonen och vara människa, pga. diverse problem såsom att hela familjen har stress-gener och kommer bli utbrända allihop (it's just a matter of time), depression, diabetes och allt ansvar det innebär, OCH SÅ VIDARE OCH SÅ VIDARE OCH JAG BLIR LITE GALEN NU
JÄVLA F
P
NKSG
JSRKD
FKSPDFGDBJ
 
Att allt måste handla om pengar. Ska gå och gråta med en macka och cigg nu.

Jag önskar att jag hade något att förmedla

Publicerat: 2014-04-16 | 10:58:00 i Livet
Jag har förmodligen haft uppemot femton bloggar i mitt liv.
Jag kan ha startat en, använt den i tre dagar, sen loggat ut och aldrig kommit tillbaka för att det inte fanns en viss funktion på hemsidan som jag ville ha. Jag kan ha haft en blogg i flera år, jag kanske fortfarande har några kvar, där jag går in och gör ett inlägg var sjätte månad eller så. Jag kan ha bestämt att "den här bloggen ska bara ha bilder, inga ord!" och sedan lagt upp fem bilder innan jag tröttnade.
Jag hade faktiskt en blogg som jag tog väldigt bra hand om, skrev långa inlägg på hela tiden, men tyvärr gick hemsidan i konkurs och alla bloggar försvann. Nu när jag tänker på det har det faktiskt hänt två gånger.
Nåväl. Den här bloggen är den jag är mest lojal mot, för tillfället iallafall.
 
Den här bloggen startade jag bara liksom, utan anledning, jag bara blev medlem och använde den som någon sorts dagbok där jag filtrerar bort 70% av allt jag tänker och känner och sådär. Om jag ska använda den här bloggen som någon sorts personlig outlet, så borde jag ju inte vilja ha särskilt många läsare, eller hur? Kanske inga alls, det här är ju mitt privatliv som jag publicerar på internet helt utan att tänka över saken.
Ändå stör det mig att den här bloggen är bara jag, jag, jag och att jag är den enda som besöker den för att skriva fler inlägg om mig, mig, mig som ingen förutom jag läser.
Jag vill skriva om något kul ju. Jag vill att andra ska tycka att det är kul att komma hit och läsa. Jag vill inte att allt jag skriver ska handla om mig, vem fan bryr sig om mitt privatliv liksom?
 
Men tyvärr, och det här kanske jag redan sagt flera gånger, är jag en ganska tråkig människa. Visst, jag kanske är kul att prata med och sådär. Jag kanske har en viss humor i min jargong osv. Men jag har inga intressen, förutom film då, och filmrecensioner skulle jag inte alls vara bra på. Jag har ingen hobby, jag gör aldrig något på min fritid. Ibland går jag väl ut och blir full med mina tjejkompisar, men jag bor på Gotland så det blir inga färgglada klubb-bilder på korta klänningar och cocktails direkt.
Jag har ingenting som är min grej, ingenting som jag gör. Ingenting att ta bild på eller visa processen av. Ingenting som jag kan mycket om. Det hade varit diabetes typ 1 isåfall, men vem vill läsa om dimsyn och insulin?
 
Nåväl, ni fattar. Jag tycker det är kul att blogga, trots att min blogg är skittråkig. Jag har inget att skriva om, så jag berättar bara om vardagstråkigheter. Jag önskar att jag hade något att förmedla, då inget gör mig gladare än när jag lyckas underhålla/göra andra glada på ett eller annat sätt. Men det har jag inte. Det kanske jag hade haft om jag var vegan, eller var förlovad med en prostituerad, eller om jag var institutionaliserad eller något, men det är jag inte.
Jag vet inte ens vart jag ville komma med det här inlägget, jag antar att jag bara ville säga förlåt för att jag fortsätter skriva trots att jag inte har något att säga. Men jag tycker det är kul att blogga. Väldigt tråkigt bara att jag inte har något att blogga om.

Izabelle my dear!

Publicerat: 2014-04-13 | 15:55:00 i Livet
Jag och Izabelle har varit tjocka i snart två dygn nu. Vi har käkat både det ena och det andra; ravioli, kyckling, nudlar, kokosgrejer... För att inte nämna godiset alltså.
Vi spenderade 400 pix på godis och sånt på ÖB, varefter vi klättrade upp på ett tak i närheten, där vi satt och pratade med cigg och tuggummi.

Note to self: kolla på The Quiet Ones när den faktiskt finns att streama.
 
Här är några bilder från matkoma-äventyret!
(du hittar fler på Izabelles blogg)
 
 
 
 

RSS 2.0