Midnattsglass

Nu för tiden jobbar jag hemifrån. Jag har temporärt övergett min roll som DIT/redigerare (mer eller mindre) eftersom det inte finns särskilt mycket för mig att göra pre-production under den titeln, och snarare svävat in på art-avdelningen. Jag har gjort 4 semi-funktionella fejkhemsidor som kommer att användas i serien, eftersom vi skulle bli tvungna att betala om vi skulle använt oss av Google, Facebook etc.

Jag har hittat på ett community som heter CAMP.com, jag har hittat på en sökmotor som heter Sleuth, jag har hittat på en forumsida som heter Skvaller (lite stulet ifrån Halebop-reklamerna), och jag har hittat på en Hemglass-liknande tjänst som först hette Licky men som nu heter Glassigt.

Mycket, mycket, mycket, mycket svårare och mer tidskrävande än man kunde tro, kan jag nämna. Men nu är jag äntligen klar. Typ.

Det känns ganska konstigt. Alla andra sitter i studion och jobbar antingen tillsammans eller bredvid varandra, och jag är hemma på internatet, sitter vid datorn i mitt rum och träffar endast andra människor på lunchen. Och då slutar det alltid med att alla pratar om jobbet ändå. Det är sjukt hur stressigt det har varit på senaste, eftersom vi ska börja filma nästa vecka och allt pre-prod måste vara klart tills dess.

 

Idag hade jag en ganska lugn dag, ändå. Hade några bilder att photoshoppa och uppdatera Sleuth med, men annars är jag praktiskt taget klar. Alltså, "i den här branschen", om jag nu får säga så, är man väl aldrig riktigt klar. Finns alltid något att förbättra, och det kommer alltid upp nya saker att göra hela tiden. Men, för stunden är det rätt lugnt för min del.

 

När det började mörkna idag så släckte jag alla lampor, drog upp rullgardinen som alltid (ALLTID) är nere, och insåg plötsligt; fyfan vad fint det är ute. Det har snöat, jättemycket. Bästa vädret på hela året faktiskt. Så det var lite mörkt, men ändå ljust nog för att man skulle kunna se allting. Gatlyktorna skulle väl tändas om ett tiotal minuter bara. Det slutade med att jag blastade två hela Kings of Leon-skivor på raken och la mig på ett par kuddar i fönstret och bara tittade ut i säkert en och en halv timme. För någon vars skelett börjar klia om jag inte har något att göra hela, hela tiden så var det konstigt att bara sitta där och inte göra ett skit under så lång tid. Men det var mysigt.

Sen tog jag en promenad ner till piren/kajen (?), där en räv sprang förbi bara några meter framför mig. Lite coolt.

 

Det är så jävla töntigt hur mycket jag älskar snö. Och att vara ensam på stora ytor. Och att vara ute när det är mörkt. Och när det lyckas bli helt tyst i huvudet, och man inte tänker på någonting.

Försökte få till det sistnämnda på kommando alldeles nyss, klart det inte gick. Ah.

 

Har börjat ge mig själv terapi i form av att sjunga jättehögt till bra låtar. Passar på, när jag ändå är hemma helt ensam hela dagarna och grannarna är i skolan och sådär. Väldigt befriande.

 

Men såklart är det en massa drama utanför dörren. Så blir det väl när man bor på ett internat. Eller när man bor på Gotland, punkt. Tycker det är jobbigt hur folk beter sig som att vi fortfarande går på högstadiet bara. Uhh.

 

Nu svävade jag iväg. Har skrivit en massa skit, och har ingen aning vad jag har skrivit om. NÅVÄL.

Nu vet jag inte riktigt vad jag ska hitta på. Spela något kanske? Gå till affären och köpa tröstätnings/stressätnings-grejer? Är nog bäst om jag är för lat för att spendera en massa onödiga pengar. Hmpf.

Jaja. Eh. Hejdå eller något. Jag älskar snö. That is all.