Midnattsglass

Nu är det så att jag är en inkompetent idiot som lyckas fucka upp även de mest vardagliga saker.
Jag tappade min mobil på bussen, och märkte det inte förrän jag kommit hem. Efterlyste den, men den hittades aldrig på bussen. Vilket betyder att antingen så flög den ut genom dörren på bussen på en av hållplatserna (mellan stan och hemma är det fyra mil. Försök hitta en vit mobil i snön någonstans på en fyra mils radie liksom) eller så såg någon på bussen den på golvet och plockade upp den som en passivt ondskefull liten fitta.

 

Oavsett så kommer jag nu inte att få tillbaka min mobil. Den är borta for good.

Jag hade typ 500+ bilder, och 150+ anteckningar i mobilen med såna där saker som man absolut inte får glömma. Det var därför man skrev ner dem i mobilen. Och nu är de alla borta, och jag minns inte ens hur viktiga de var. Med min vanliga tur så var de förmodligen jävligt viktiga.

Plus att jag skrev ner hundratals filmer i mobilen som jag antingen skulle se, eller som jag sett en enda gång och tyckte var bra, men som jag aldrig kom ihåg namnet på.
Och alla mina nummer. Mina nummer till folk jag inte kan kontakta på annat sätt än via SMS. Nu kommer jag ju aldrig kunna prata med dem igen.

Nu. Är. De. Borta. För. Evigt.

 

Kommer alltså aldrig kunna kontakta min barndomsbästis igen. Hon är tveklöst den #1 viktigaste personen i mitt liv. Och nu kan jag inte ens berätta för henne att min mobil är borta. För hon har ju inte facebook, eller instagram, eller tumblr, eller twitter, en mailadress har hon säkert men den har ju inte jag eftersom att jag aldrig mailar folk, jag hade skickat ett brev om jag hade minsta aning om vad hennes adress är, och for all I know så kan hon ha flyttat sen senast jag var i hennes lägenhet (och därmed visste att hon bodde där).

 

Jag bryter ihop, jag orkar inte..!

Vill inte ha en ny mobil. Eller, jo det vill jag väl. Men jag vill inte behöva leta reda på en ny mobil att köpa. För det är så jävla jobbigt ok.

 

Vill urinera på den jävel som var så dum i huvudet att han/hon ser en mobil på golvet av en buss och plockar upp den. Jävla fittskalle, asdfghjk!

 

Är sur. Och sjuk. Och jag är för utmattad av mitt eget snörvlande och andning genom munnen att jag inte orkar spela videospel. I vanliga fall hade jag suttit med facebook i mobilen och pratat med någon. Men om jag ska göra det nu måste jag logga in på datorn. Och då måste jag sitta upp. Och skriva på tangentbordet. Och kan inte ligga på en skön kudde under en mysig filt. Nej.

 

Life, varför hatar du mig.
Hatar dig också. Gå och dö, ditt ollon :c